EN OLYCKAS ANATOMI

Föraren som just vaknat upp efter några få timmars
vila kör de 51 Ving-resenärerna i över 100 km/h utan
ABS-bromsar och märker inte att trafiken plötsligt
står stilla på Autobahn.

Han försöker bromsa men ABS systemet är ur funktion och bromsarna utslitna så han tvingas väja in i räcket. Bussen stöter till en personbil då bussen väjer in i betongbarriären till höger.

Ett betongfundament står i vägen och gör att en stor del av taket på bussen trycks in. Bussen roterar nu 3/4 varv runt på sida, tak och sida innan den stannar liggande över en bäck.

Passagerare flyger ut genom rutorna som exploderat vid den kraftiga smällen mot fundamentet.

Ett annat sätt att beskriva det hela är att visa färdskrivaren.

Längst ned är 0 km/h, översta blåa strecket är 100 km/h.

Som du ser är det stökig trafik i morgonrusningen. När vi kraschar har föraren, som kör bussen på Autobahn för första gången, just accelererat från 65 km/h till över 100.

Då ser han de stillastående bilarna.

Ytterligare ett sätt är att beskriva är med fotografier.

Här ligger bussen på sidan och räddnings-manskapet håller på att plocka ut de sista skadade, över 20 totalt.

När den här bilden tas flyger jag ambulans-helikopter med söndertrasad ryggrad, sju brutna revben, brutet nyckelben, brutet näsben och båda lungorna punkterade.

Här sitter jag idag, fem år senare!

Ett par stålskenor i ryggen istället för nedre delen av ryggraden och bunden till rullstol, men det är skönt att leva!

Från Vingresor har jag fått en check på 4.000 kronor och en blombukett till det rehabiliterings-sjukhus jag tillbringade 6 månader på efter olyckan.

Jag har även fått resans pris tillbaka - minus försäkringstillägget, givetvis.

Men visst är det konstigt att bussen inte hade några bromsar? Och att föraren var helt oerfaren? För det är ju trygghet som Ving lovar, "Med oss kan du känna dig säker".